Utbildningskontext; grundskolans senare del

Jag har valt att arbeta med grundskolans senare del, eftersom jag anser att det finns stort utrymme för förbättring där.
Mål och syfte med dessa årskurser tror jag är att bygga vidare på det man har lärt sig under tidigare år i skolan, och förbereda eleverna inför gymnasiet och till viss del "verkligheten".
Man vill att eleverna ska klara proven och få så bra betyg som möjligt för att sedan komma in på gymnasiet så att skolan får bra statistik.

I nuläget tycker jag att det finns det en hel del brister i det systemet. Exempelvis behöver man inte förstå vad man läser, det viktiga är att man kan skriva rätt saker på en given tidpunkt, sedan behöver man inte kunna det mer. Man får sällan chansen att tillämpa kunskapen i praktiken. Detta stämmer givetvis inte på alla ämnen, men jag anser att det gör det på de flesta. Ett annat problem är att det är svårt att motivera ungdomar att lära sig något som de tycker är totalt ointressant. Jag tycker att målet och syftet är ganska bra, men inte hur man försöker uppnå det. Något som jag upplever saknas i målet är att man inte strävar efter att eleverna ska få djup förståelse i ämnena. Därför vill jag nu ge er min egen vision om hur grundskolans senare del skulle kunna se ut. Jag beskriver den genom att dela in den i olika kategorier;

Lärare: Alla lärare ska vara väl pålästa inom sina ämnen och pedagogik, de ska vara bra på att få eleverna att fundera kring ämnet och ställa frågor. De ska förstå att vissa elever föredrar att lära sig genom att läsa böcker och andra föredrar att göra något praktiskt. De ska i stor utsträckning använda morot istället för piska, jag tror att det ökar motivationen. De ska inte tillåta mobbning, utan våga göra något åt det.

Student: De ska känna att det är ett privilegium att få gå i skolan och inte bara något man måste. En större variation av lärprocesser och att i stor utsträckning kunna välja själv vad och hur man vill lära sig skulle bidra till det. Jag tror att brist på motivation är det största hindret för lärande i grundskolan, och det är givetvis extremt svårt att lösa. Jag återkommer till detta senare i inlägget. Något annat som är viktigt är att studenterna trivs i skolan, det ska vara bra mat, lokaler och lärare.

Miljö: Skolan ska kännas fräsch och inbjudande. Det ska vara lugnt och tyst, man ska inte behöva störas av ljud från korridorerna eller skolgården. Ventilationen ska vara så bra att man slipper lida av syrebrist som följd av långa lektioner, och stolarna ska vara bekväma att sitta i. Skolan ska också vara ganska kompakt så man slipper gå i 15 minuter för att komma till matsalen, eller åka buss i 30 minuter för att komma till gymnastiken (så var det för mig på högstadiet). Det ska finnas salar för att kunna studera på egen hand, med datorer och allt annat som kan behövas. Det ska också finnas ett stort bibliotek på området för att snabbt kunna låna böcker. Skolgården måste vara välvårdad med fina inslag av naturen och bänkar där man kan sitta och varva ner. Det får inte vara grått och tråkigt.

Tid: Varje ämne och uppgift ska få "lagom mycket" tid. Får man för lite tid på sig blir det stressigt och kvalitén på arbetet sjunker. Paradoxalt tror jag att samma resultat är vanligt om man får för mycket tid. Då skjuter man upp det till sista stund och får det svårt att hinna ändå. Jag tror det är bättre att dela upp en stor uppgift i flera delar (med flera deadlines), så att ingen halkar efter och får för mycket att göra i slutet. Då känns också varje deluppgift viktigare eftersom den kommer att ligga som grund för nästa steg. I min perfekta skola kan man dessutom själv bestämma när man vill ha sina lektioner. Vissa är piggast på morgonen, andra på kvällen; här får varje elev utnyttja sin egen "prime time".

Källa för lärande: Det ska finnas stor möjlighet för de studerande att välja hur man vill lära sig. Inför vissa lektioner kan man exempelvis få veta vad de kommer handla om, och vad man kan läsa på egen hand istället för att gå på lektionen. De som är på lektionen kommer då vara mer motiverade och aktiva eftersom de har valt att vara där. Att tvinga alla att gå på samtliga lektioner leder till att många bara är där för att "sitta av sin tid". Det kommer givetvis inte vara så att alla hela tiden kan välja hur de vill göra, men jag anser att det är något man borde sträva mot. En blandning av olika källor tror jag är den ultimata lösningen. Föreläsningar, diskussioner, spel och kurslitteratur används växelvis och sedan gör man något praktiskt av det för att bilda förståelse. Alla källor måste vara pedagogiska och informativa.

Lärprocess: Det här har jag redan varit inne på. I en klass finns det en stor variation av personligheter och talanger. Vissa är bra på att lyssna medan andra är bra på att läsa. Det bästa är om man aktiverar flera sinnen samtidigt. För att ta mig själv som exempel så lär jag mig bäst genom att lyssna på lektionen samtidigt som jag antecknar, och när jag sedan läser igenom mina anteckningar kommer jag ihåg vad som sades och hela lektionen repeteras i mitt huvud på några få minuter. Jag vet att många andra har svårt att lära sig på det här sättet, och det är först när de får tillfälle att diskutera det som de kan ta till sig informationen. Många olika medier ska blandas för största möjliga effekt; filmer, föreläsningar, böcker, internet och spel(!). Skolan måste tillgodose studenternas behov av att få lära sig med hjälp av olika metoder.

Struktur/regler: Här vill jag göra en stor förändring av grundskolans struktur. Nu när jag har läst en KY-utbildning ett tag inser jag att det är mycket bättre att fokusera på ett ämne i taget. Man slipper prioritera olika ämnen och det är mycket mindre risk att någon hamnar på efterkälken. Jag tycker att det är väldigt ologiskt att man först ska sitta och läsa religion för att sedan stressa iväg till nästa lektion som kanske handlar om matematik. Vissa ämnen blir dessutom lidande av att de alltid är schemalagda på ogynnsamma tider, exempelvis svenska på måndag morgon när alla är trötta eller historia som sista lektion på fredagar när alla bara vill hem. Om man istället satsar på ett ämne i taget känns det mycket viktigare och man får mer förståelse för det eftersom man håller bollen i rullning. Det blir mer tydligt vad man ska läsa och göra och man slipper ha en inlämning i ett ämne och prov i ett annat samma dag. Det ska heller inte finnas några stora luckor i schemat eftersom det leder till att många går hem och struntar i kvarvarande lektioner. Vissa ämnen som t.ex gymnastik ska dock fortfarande vara utspridda över läsåren eftersom de är ett viktigt avbrott från den vanliga undervisningen samt att eleverna får motion. För att öka motivationen hos eleverna och få dem att vara mer intresserade av vad de läser tycker jag att man i stor utsträckning ska kunna välja vilka ämnen man vill läsa. Jag förstår att alla ämnena i grundskolan egentligen är viktiga men om man tvingar någon att läsa något han/hon inte tycker är intressant så kommer det i slutändan inte ge något resultat för den eleven. Som exempel kan jag erkänna att jag personligen kommer ihåg extremt lite när det gäller vilka årtal de flesta krig ägde rum eller vem som var kung en viss period och liknande. I min version av grundskolans senare del får man först lära sig grunderna i alla de ämnen som ingår i läroplanen och sedan välja själv vilka man vill fördjupa sig i. Man tillhör till viss del en klass men vilka man har lektioner med avgörs mer av vad man väljer att studera (likasinnade).

Kunskapskontroll: Jag tror att de nationella proven behövs för att vi ska kunna vara säkra på att landets skolor håller ungefär samma nivå, men jag är väldigt kritisk till hur kunskapen kontrolleras i övrigt. När jag gick i grundskolan var det nästan alltid så att man hade ett visst antal lektioner och sidor att läsa om något och sedan skrev man prov på det. Om det handlade om ett ämne som man inte var intresserad av kunde man helt enkelt "råplugga" några kvällar innan provet och klara det utan problem. Man behövde bara en viss procent antal rätt och när man skrivit provet kunde man släppa det och helt enkelt glömma av vad man lärt sig. Någon förståelse behövdes sällan eftersom det inte följdes upp. Min lösning på detta är att man inte alltid ska ha prov eller skriva en uppsats, det finns andra sätt att visa att man har tagit till sig fakta och kunskap. En diskussion med läraren eller i klassen kan ge eleven möjlighet att visa att de har både kunskap och förståelse för ämnet, ett annat alternativ är att man gör något praktiskt med det man har lärt sig. Att göra något praktiskt utan att ha förståelse för det är ju omöjligt så det borde vara mycket vanligare att ha det som kunskapskontroll.

Kommunikation: Det är viktigt att läraren ser till att informationen tas emot av eleven på rätt sätt. Om fel metoder används kan hela budskapet misstolkas och förvirring uppstår. Kommunikation mellan lärare och studerande ska gå åt båda hållen, frågor eller förslag på förbättringar ska bemötas med respekt och inte förlöjligas. Eleverna ska känna att de kan påverka sin situation, och det är viktigt att läraren ser till att varje elev förstår och hänger med. Feedback till både lärare och elever ska bidra till att lärandet tas till nya nivåer.

Sammanfattningsvis tycker jag att dagens grundskolas senare del är formad på ett ganska bra sätt, men om jag hade fått bestämma så hade det sett annorlunda ut. Mer fokus hade varit på att eleverna ska ha förståelse för ämnena och kunna fördjupa sig i det de tycker är intressant. Den hade varit strukturerad så att varje ämne hade fått sin speciella tid i rampljuset då nästan allt handlar om det. Istället för att vara utspridda över veckorna arbetar man intensivt med ett ämne under en viss period. Det hade funnits många alternativ att välja på angående hur man vill lära sig samt hur man visar att man har förstått. Avslutningsvis vill jag säga att jag var 25% sjuk när jag skrev detta, så jag har använt resterande 75%.