Ny uppgift i skolan, man skulle "besöka en designad upplevelse för någon form av lärande". Eftersom jag aldrig har varit på Universeum tidigare fick jag därmed en utmärkt anledning att gå dit. Det blev dessutom ännu bättre när min sambo bestämde sig för att hänga med, vilket innebar att jag fick möjligheten att jämföra mina upplevelser med hennes och inte behövde vara där ensam.
Universeums målgrupp är i första hand skolklasser och barnfamiljer. Men det passar inte enbart dem, alla har något att hämta här. Jag tyckte det var väldigt kul och intressant och vi tog oss runt i ett lugnt tempo.
Universeum är indelat i olika avdelningar, ungefär som kapitel i en bok. I varje avdelning hänger allt ihop och man får ett klart samband. Det handlar inte så mycket om att man får se någonting inglasat och sedan läsa om det på ett långt faktablad, utan mer om att se och känna på saker i en mer friare form. Det fungerar givetvis inte på allt (man kanske inte ska ner i vattnet och klappa hajarna), men det är ett tema som lyser igenom väldigt starkt. Man får möjlighet att interagera med det mesta och man hamnar mitt i det som visas upp istället för att bara betrakta det på avstånd. Nu i efterhand kan jag konstatera att det för min egen del blev mer en rolig upplevelse än att det var lärorikt. Nu menar jag inte att jag inte lärde mig någonting, men jag har svårt att lista konkreta saker jag lärde mig. Detta beror ju såklart till stor del på att jag inte ingår i den utvalda målgruppen, jag har redan sett de flesta djur och liknande men på andra sätt. Jag tror att nästan alla museum och liknande har mycket att lära av Universeum.
Ordet upplevelse har enligt min bedömning en väldigt stor roll i hur man har valt att forma Universeum. Det första som händer är att man får åka i någon slags hiss snett uppåt på utsidan av byggnaden och man känner redan då att det här är något speciellt. Man får stiga in i nya världar och utforska dem istället för att bombarderas med tråkig fakta, vilket gjorde att jag hade roligt och lärde mig istället för att ha tråkigt och skynda igenom allt. I regnskogen var många djur fria och det kändes naturligt, och i "rymd och forksningsdelen" fick man möjlighet att uppleva nästan allt på egen hand. Det fanns många möjligheter för barn och barnasinnade att leka och lära. Eftersom det hela tiden fanns något nytt att uppleva skapades ett flow, jag tappade tidsuppfattningen och glömde att jag varit hungrig ända sedan vi gick in. När vi gått igenom allt visade det sig att det var cirka 5 minuter kvar till stängning så det var tur att vi var där i tid.
I mitt förra blogginlägg skrev jag om funktioner för lärande och jag vill nu visa hur Universeum har arbetat med dem.
Mål/syfte: Det här är nog väldigt brett, beroende på vem som besöker Universeum. Men jag skulle gissa att det är att ge mig en givande upplevelse, att jag ska vilja komma tillbaka (vilket de lyckades med), medan det tar en mer utbildande inriktning om man kommer dit med sin mellanstadieklass.
Lärare: Man går runt själv helt fritt men det finns kunnig personal på plats som man kan fråga. Det är möjligt att det finns guidade turer, men det var inget jag såg. Om en skolklass kommer hit (vilket händer väldigt ofta), så har de ju med sig lärare från skolan som kan se till att det blir strukturerat.
Student: Alla som kommer hit kan ju ses som studenter i sammanhanget och inte bara de som kommer hit i skolsammanhang. Man får själv bestämma hur länge man vill stanna på varje plats beroende på vad man tycker är intressant. Det är upp till var och en om man vill stressa igenom eller göra som jag och min sambo och ta det väldigt lugnt och ta del av allt. Oavsett hur gammal man är så finns det något att göra.
Miljö: Det här är självklart det allra viktigaste för Universeum. Det är miljön som skapar känslan och gör det till en givande upplevelse. Utan den speciella miljön hade det varit otroligt dåligt.
Tid: Man avgör själv hur länge man vill vara här (om man inte är där med en skolklass). För mig tog det mellan två och tre timmar att gå igenom allt men de flesta var snabbare eftersom de hade med sig otåliga barn.
Källa för lärande: I första hand det som visas upp, men man kan även läsa i små häften och liknande.
Lärprocess: Man får i stor utsträckning lära sig genom att interagera med olika objekt, t.ex planeter man kan känna värmen på och jämföra dem med varandra. I övrigt är det mycket "se och lär".
Struktur/regler: Man får som sagt gå fritt även om det såklart på förhand är bestämt vilken väg man ska ta och i vilken ordning man får se saker, man tar ett tema i taget. Exempel på regler som finns är att man inte får klappa eller mata aporna (även om vi inte lyckades se några apor).
Någon kunskapskontroll eller kommunikation i den bemärkelsen finns inte.
Den pedagogiska tradition som man enligt mig har använt sig mest av för att skapa den här upplevelsen är konstruktivism. Vi lär oss genom att utforska och själva konstruera kunskapen i en miljö där man själv till stor del kan välja hur man vill lära sig (se/känna/göra).
Jag vill avsluta med att säga att det helt klart är värt att besöka Universeum om man inte redan har varit där, det är verkligen något extra. Ta med en trevlig tjej/kille också så blir det ännu bättre!
lördag 28 november 2009
tisdag 24 november 2009
Utbildningskontext; grundskolans senare del
Jag har valt att arbeta med grundskolans senare del, eftersom jag anser att det finns stort utrymme för förbättring där.
Mål och syfte med dessa årskurser tror jag är att bygga vidare på det man har lärt sig under tidigare år i skolan, och förbereda eleverna inför gymnasiet och till viss del "verkligheten".
Man vill att eleverna ska klara proven och få så bra betyg som möjligt för att sedan komma in på gymnasiet så att skolan får bra statistik.
I nuläget tycker jag att det finns det en hel del brister i det systemet. Exempelvis behöver man inte förstå vad man läser, det viktiga är att man kan skriva rätt saker på en given tidpunkt, sedan behöver man inte kunna det mer. Man får sällan chansen att tillämpa kunskapen i praktiken. Detta stämmer givetvis inte på alla ämnen, men jag anser att det gör det på de flesta. Ett annat problem är att det är svårt att motivera ungdomar att lära sig något som de tycker är totalt ointressant. Jag tycker att målet och syftet är ganska bra, men inte hur man försöker uppnå det. Något som jag upplever saknas i målet är att man inte strävar efter att eleverna ska få djup förståelse i ämnena. Därför vill jag nu ge er min egen vision om hur grundskolans senare del skulle kunna se ut. Jag beskriver den genom att dela in den i olika kategorier;
Lärare: Alla lärare ska vara väl pålästa inom sina ämnen och pedagogik, de ska vara bra på att få eleverna att fundera kring ämnet och ställa frågor. De ska förstå att vissa elever föredrar att lära sig genom att läsa böcker och andra föredrar att göra något praktiskt. De ska i stor utsträckning använda morot istället för piska, jag tror att det ökar motivationen. De ska inte tillåta mobbning, utan våga göra något åt det.
Student: De ska känna att det är ett privilegium att få gå i skolan och inte bara något man måste. En större variation av lärprocesser och att i stor utsträckning kunna välja själv vad och hur man vill lära sig skulle bidra till det. Jag tror att brist på motivation är det största hindret för lärande i grundskolan, och det är givetvis extremt svårt att lösa. Jag återkommer till detta senare i inlägget. Något annat som är viktigt är att studenterna trivs i skolan, det ska vara bra mat, lokaler och lärare.
Miljö: Skolan ska kännas fräsch och inbjudande. Det ska vara lugnt och tyst, man ska inte behöva störas av ljud från korridorerna eller skolgården. Ventilationen ska vara så bra att man slipper lida av syrebrist som följd av långa lektioner, och stolarna ska vara bekväma att sitta i. Skolan ska också vara ganska kompakt så man slipper gå i 15 minuter för att komma till matsalen, eller åka buss i 30 minuter för att komma till gymnastiken (så var det för mig på högstadiet). Det ska finnas salar för att kunna studera på egen hand, med datorer och allt annat som kan behövas. Det ska också finnas ett stort bibliotek på området för att snabbt kunna låna böcker. Skolgården måste vara välvårdad med fina inslag av naturen och bänkar där man kan sitta och varva ner. Det får inte vara grått och tråkigt.
Tid: Varje ämne och uppgift ska få "lagom mycket" tid. Får man för lite tid på sig blir det stressigt och kvalitén på arbetet sjunker. Paradoxalt tror jag att samma resultat är vanligt om man får för mycket tid. Då skjuter man upp det till sista stund och får det svårt att hinna ändå. Jag tror det är bättre att dela upp en stor uppgift i flera delar (med flera deadlines), så att ingen halkar efter och får för mycket att göra i slutet. Då känns också varje deluppgift viktigare eftersom den kommer att ligga som grund för nästa steg. I min perfekta skola kan man dessutom själv bestämma när man vill ha sina lektioner. Vissa är piggast på morgonen, andra på kvällen; här får varje elev utnyttja sin egen "prime time".
Källa för lärande: Det ska finnas stor möjlighet för de studerande att välja hur man vill lära sig. Inför vissa lektioner kan man exempelvis få veta vad de kommer handla om, och vad man kan läsa på egen hand istället för att gå på lektionen. De som är på lektionen kommer då vara mer motiverade och aktiva eftersom de har valt att vara där. Att tvinga alla att gå på samtliga lektioner leder till att många bara är där för att "sitta av sin tid". Det kommer givetvis inte vara så att alla hela tiden kan välja hur de vill göra, men jag anser att det är något man borde sträva mot. En blandning av olika källor tror jag är den ultimata lösningen. Föreläsningar, diskussioner, spel och kurslitteratur används växelvis och sedan gör man något praktiskt av det för att bilda förståelse. Alla källor måste vara pedagogiska och informativa.
Lärprocess: Det här har jag redan varit inne på. I en klass finns det en stor variation av personligheter och talanger. Vissa är bra på att lyssna medan andra är bra på att läsa. Det bästa är om man aktiverar flera sinnen samtidigt. För att ta mig själv som exempel så lär jag mig bäst genom att lyssna på lektionen samtidigt som jag antecknar, och när jag sedan läser igenom mina anteckningar kommer jag ihåg vad som sades och hela lektionen repeteras i mitt huvud på några få minuter. Jag vet att många andra har svårt att lära sig på det här sättet, och det är först när de får tillfälle att diskutera det som de kan ta till sig informationen. Många olika medier ska blandas för största möjliga effekt; filmer, föreläsningar, böcker, internet och spel(!). Skolan måste tillgodose studenternas behov av att få lära sig med hjälp av olika metoder.
Struktur/regler: Här vill jag göra en stor förändring av grundskolans struktur. Nu när jag har läst en KY-utbildning ett tag inser jag att det är mycket bättre att fokusera på ett ämne i taget. Man slipper prioritera olika ämnen och det är mycket mindre risk att någon hamnar på efterkälken. Jag tycker att det är väldigt ologiskt att man först ska sitta och läsa religion för att sedan stressa iväg till nästa lektion som kanske handlar om matematik. Vissa ämnen blir dessutom lidande av att de alltid är schemalagda på ogynnsamma tider, exempelvis svenska på måndag morgon när alla är trötta eller historia som sista lektion på fredagar när alla bara vill hem. Om man istället satsar på ett ämne i taget känns det mycket viktigare och man får mer förståelse för det eftersom man håller bollen i rullning. Det blir mer tydligt vad man ska läsa och göra och man slipper ha en inlämning i ett ämne och prov i ett annat samma dag. Det ska heller inte finnas några stora luckor i schemat eftersom det leder till att många går hem och struntar i kvarvarande lektioner. Vissa ämnen som t.ex gymnastik ska dock fortfarande vara utspridda över läsåren eftersom de är ett viktigt avbrott från den vanliga undervisningen samt att eleverna får motion. För att öka motivationen hos eleverna och få dem att vara mer intresserade av vad de läser tycker jag att man i stor utsträckning ska kunna välja vilka ämnen man vill läsa. Jag förstår att alla ämnena i grundskolan egentligen är viktiga men om man tvingar någon att läsa något han/hon inte tycker är intressant så kommer det i slutändan inte ge något resultat för den eleven. Som exempel kan jag erkänna att jag personligen kommer ihåg extremt lite när det gäller vilka årtal de flesta krig ägde rum eller vem som var kung en viss period och liknande. I min version av grundskolans senare del får man först lära sig grunderna i alla de ämnen som ingår i läroplanen och sedan välja själv vilka man vill fördjupa sig i. Man tillhör till viss del en klass men vilka man har lektioner med avgörs mer av vad man väljer att studera (likasinnade).
Kunskapskontroll: Jag tror att de nationella proven behövs för att vi ska kunna vara säkra på att landets skolor håller ungefär samma nivå, men jag är väldigt kritisk till hur kunskapen kontrolleras i övrigt. När jag gick i grundskolan var det nästan alltid så att man hade ett visst antal lektioner och sidor att läsa om något och sedan skrev man prov på det. Om det handlade om ett ämne som man inte var intresserad av kunde man helt enkelt "råplugga" några kvällar innan provet och klara det utan problem. Man behövde bara en viss procent antal rätt och när man skrivit provet kunde man släppa det och helt enkelt glömma av vad man lärt sig. Någon förståelse behövdes sällan eftersom det inte följdes upp. Min lösning på detta är att man inte alltid ska ha prov eller skriva en uppsats, det finns andra sätt att visa att man har tagit till sig fakta och kunskap. En diskussion med läraren eller i klassen kan ge eleven möjlighet att visa att de har både kunskap och förståelse för ämnet, ett annat alternativ är att man gör något praktiskt med det man har lärt sig. Att göra något praktiskt utan att ha förståelse för det är ju omöjligt så det borde vara mycket vanligare att ha det som kunskapskontroll.
Kommunikation: Det är viktigt att läraren ser till att informationen tas emot av eleven på rätt sätt. Om fel metoder används kan hela budskapet misstolkas och förvirring uppstår. Kommunikation mellan lärare och studerande ska gå åt båda hållen, frågor eller förslag på förbättringar ska bemötas med respekt och inte förlöjligas. Eleverna ska känna att de kan påverka sin situation, och det är viktigt att läraren ser till att varje elev förstår och hänger med. Feedback till både lärare och elever ska bidra till att lärandet tas till nya nivåer.
Sammanfattningsvis tycker jag att dagens grundskolas senare del är formad på ett ganska bra sätt, men om jag hade fått bestämma så hade det sett annorlunda ut. Mer fokus hade varit på att eleverna ska ha förståelse för ämnena och kunna fördjupa sig i det de tycker är intressant. Den hade varit strukturerad så att varje ämne hade fått sin speciella tid i rampljuset då nästan allt handlar om det. Istället för att vara utspridda över veckorna arbetar man intensivt med ett ämne under en viss period. Det hade funnits många alternativ att välja på angående hur man vill lära sig samt hur man visar att man har förstått. Avslutningsvis vill jag säga att jag var 25% sjuk när jag skrev detta, så jag har använt resterande 75%.
Mål och syfte med dessa årskurser tror jag är att bygga vidare på det man har lärt sig under tidigare år i skolan, och förbereda eleverna inför gymnasiet och till viss del "verkligheten".
Man vill att eleverna ska klara proven och få så bra betyg som möjligt för att sedan komma in på gymnasiet så att skolan får bra statistik.
I nuläget tycker jag att det finns det en hel del brister i det systemet. Exempelvis behöver man inte förstå vad man läser, det viktiga är att man kan skriva rätt saker på en given tidpunkt, sedan behöver man inte kunna det mer. Man får sällan chansen att tillämpa kunskapen i praktiken. Detta stämmer givetvis inte på alla ämnen, men jag anser att det gör det på de flesta. Ett annat problem är att det är svårt att motivera ungdomar att lära sig något som de tycker är totalt ointressant. Jag tycker att målet och syftet är ganska bra, men inte hur man försöker uppnå det. Något som jag upplever saknas i målet är att man inte strävar efter att eleverna ska få djup förståelse i ämnena. Därför vill jag nu ge er min egen vision om hur grundskolans senare del skulle kunna se ut. Jag beskriver den genom att dela in den i olika kategorier;
Lärare: Alla lärare ska vara väl pålästa inom sina ämnen och pedagogik, de ska vara bra på att få eleverna att fundera kring ämnet och ställa frågor. De ska förstå att vissa elever föredrar att lära sig genom att läsa böcker och andra föredrar att göra något praktiskt. De ska i stor utsträckning använda morot istället för piska, jag tror att det ökar motivationen. De ska inte tillåta mobbning, utan våga göra något åt det.
Student: De ska känna att det är ett privilegium att få gå i skolan och inte bara något man måste. En större variation av lärprocesser och att i stor utsträckning kunna välja själv vad och hur man vill lära sig skulle bidra till det. Jag tror att brist på motivation är det största hindret för lärande i grundskolan, och det är givetvis extremt svårt att lösa. Jag återkommer till detta senare i inlägget. Något annat som är viktigt är att studenterna trivs i skolan, det ska vara bra mat, lokaler och lärare.
Miljö: Skolan ska kännas fräsch och inbjudande. Det ska vara lugnt och tyst, man ska inte behöva störas av ljud från korridorerna eller skolgården. Ventilationen ska vara så bra att man slipper lida av syrebrist som följd av långa lektioner, och stolarna ska vara bekväma att sitta i. Skolan ska också vara ganska kompakt så man slipper gå i 15 minuter för att komma till matsalen, eller åka buss i 30 minuter för att komma till gymnastiken (så var det för mig på högstadiet). Det ska finnas salar för att kunna studera på egen hand, med datorer och allt annat som kan behövas. Det ska också finnas ett stort bibliotek på området för att snabbt kunna låna böcker. Skolgården måste vara välvårdad med fina inslag av naturen och bänkar där man kan sitta och varva ner. Det får inte vara grått och tråkigt.
Tid: Varje ämne och uppgift ska få "lagom mycket" tid. Får man för lite tid på sig blir det stressigt och kvalitén på arbetet sjunker. Paradoxalt tror jag att samma resultat är vanligt om man får för mycket tid. Då skjuter man upp det till sista stund och får det svårt att hinna ändå. Jag tror det är bättre att dela upp en stor uppgift i flera delar (med flera deadlines), så att ingen halkar efter och får för mycket att göra i slutet. Då känns också varje deluppgift viktigare eftersom den kommer att ligga som grund för nästa steg. I min perfekta skola kan man dessutom själv bestämma när man vill ha sina lektioner. Vissa är piggast på morgonen, andra på kvällen; här får varje elev utnyttja sin egen "prime time".
Källa för lärande: Det ska finnas stor möjlighet för de studerande att välja hur man vill lära sig. Inför vissa lektioner kan man exempelvis få veta vad de kommer handla om, och vad man kan läsa på egen hand istället för att gå på lektionen. De som är på lektionen kommer då vara mer motiverade och aktiva eftersom de har valt att vara där. Att tvinga alla att gå på samtliga lektioner leder till att många bara är där för att "sitta av sin tid". Det kommer givetvis inte vara så att alla hela tiden kan välja hur de vill göra, men jag anser att det är något man borde sträva mot. En blandning av olika källor tror jag är den ultimata lösningen. Föreläsningar, diskussioner, spel och kurslitteratur används växelvis och sedan gör man något praktiskt av det för att bilda förståelse. Alla källor måste vara pedagogiska och informativa.
Lärprocess: Det här har jag redan varit inne på. I en klass finns det en stor variation av personligheter och talanger. Vissa är bra på att lyssna medan andra är bra på att läsa. Det bästa är om man aktiverar flera sinnen samtidigt. För att ta mig själv som exempel så lär jag mig bäst genom att lyssna på lektionen samtidigt som jag antecknar, och när jag sedan läser igenom mina anteckningar kommer jag ihåg vad som sades och hela lektionen repeteras i mitt huvud på några få minuter. Jag vet att många andra har svårt att lära sig på det här sättet, och det är först när de får tillfälle att diskutera det som de kan ta till sig informationen. Många olika medier ska blandas för största möjliga effekt; filmer, föreläsningar, böcker, internet och spel(!). Skolan måste tillgodose studenternas behov av att få lära sig med hjälp av olika metoder.
Struktur/regler: Här vill jag göra en stor förändring av grundskolans struktur. Nu när jag har läst en KY-utbildning ett tag inser jag att det är mycket bättre att fokusera på ett ämne i taget. Man slipper prioritera olika ämnen och det är mycket mindre risk att någon hamnar på efterkälken. Jag tycker att det är väldigt ologiskt att man först ska sitta och läsa religion för att sedan stressa iväg till nästa lektion som kanske handlar om matematik. Vissa ämnen blir dessutom lidande av att de alltid är schemalagda på ogynnsamma tider, exempelvis svenska på måndag morgon när alla är trötta eller historia som sista lektion på fredagar när alla bara vill hem. Om man istället satsar på ett ämne i taget känns det mycket viktigare och man får mer förståelse för det eftersom man håller bollen i rullning. Det blir mer tydligt vad man ska läsa och göra och man slipper ha en inlämning i ett ämne och prov i ett annat samma dag. Det ska heller inte finnas några stora luckor i schemat eftersom det leder till att många går hem och struntar i kvarvarande lektioner. Vissa ämnen som t.ex gymnastik ska dock fortfarande vara utspridda över läsåren eftersom de är ett viktigt avbrott från den vanliga undervisningen samt att eleverna får motion. För att öka motivationen hos eleverna och få dem att vara mer intresserade av vad de läser tycker jag att man i stor utsträckning ska kunna välja vilka ämnen man vill läsa. Jag förstår att alla ämnena i grundskolan egentligen är viktiga men om man tvingar någon att läsa något han/hon inte tycker är intressant så kommer det i slutändan inte ge något resultat för den eleven. Som exempel kan jag erkänna att jag personligen kommer ihåg extremt lite när det gäller vilka årtal de flesta krig ägde rum eller vem som var kung en viss period och liknande. I min version av grundskolans senare del får man först lära sig grunderna i alla de ämnen som ingår i läroplanen och sedan välja själv vilka man vill fördjupa sig i. Man tillhör till viss del en klass men vilka man har lektioner med avgörs mer av vad man väljer att studera (likasinnade).
Kunskapskontroll: Jag tror att de nationella proven behövs för att vi ska kunna vara säkra på att landets skolor håller ungefär samma nivå, men jag är väldigt kritisk till hur kunskapen kontrolleras i övrigt. När jag gick i grundskolan var det nästan alltid så att man hade ett visst antal lektioner och sidor att läsa om något och sedan skrev man prov på det. Om det handlade om ett ämne som man inte var intresserad av kunde man helt enkelt "råplugga" några kvällar innan provet och klara det utan problem. Man behövde bara en viss procent antal rätt och när man skrivit provet kunde man släppa det och helt enkelt glömma av vad man lärt sig. Någon förståelse behövdes sällan eftersom det inte följdes upp. Min lösning på detta är att man inte alltid ska ha prov eller skriva en uppsats, det finns andra sätt att visa att man har tagit till sig fakta och kunskap. En diskussion med läraren eller i klassen kan ge eleven möjlighet att visa att de har både kunskap och förståelse för ämnet, ett annat alternativ är att man gör något praktiskt med det man har lärt sig. Att göra något praktiskt utan att ha förståelse för det är ju omöjligt så det borde vara mycket vanligare att ha det som kunskapskontroll.
Kommunikation: Det är viktigt att läraren ser till att informationen tas emot av eleven på rätt sätt. Om fel metoder används kan hela budskapet misstolkas och förvirring uppstår. Kommunikation mellan lärare och studerande ska gå åt båda hållen, frågor eller förslag på förbättringar ska bemötas med respekt och inte förlöjligas. Eleverna ska känna att de kan påverka sin situation, och det är viktigt att läraren ser till att varje elev förstår och hänger med. Feedback till både lärare och elever ska bidra till att lärandet tas till nya nivåer.
Sammanfattningsvis tycker jag att dagens grundskolas senare del är formad på ett ganska bra sätt, men om jag hade fått bestämma så hade det sett annorlunda ut. Mer fokus hade varit på att eleverna ska ha förståelse för ämnena och kunna fördjupa sig i det de tycker är intressant. Den hade varit strukturerad så att varje ämne hade fått sin speciella tid i rampljuset då nästan allt handlar om det. Istället för att vara utspridda över veckorna arbetar man intensivt med ett ämne under en viss period. Det hade funnits många alternativ att välja på angående hur man vill lära sig samt hur man visar att man har förstått. Avslutningsvis vill jag säga att jag var 25% sjuk när jag skrev detta, så jag har använt resterande 75%.
torsdag 19 november 2009
XtremeBrandMakeOver steg 3
Redan förra veckan presenterade vi hur vi tänker använda oss av kanalerna vi har valt men vi har jobbat vidare och utvecklat det på flera sätt. Här följer en lista på kampanjinslag vi behöver:
De flesta av dessa har redan förklarats och motiverats i föregående blogginlägg men här följer en synopsis, ett exempel på hur reklamfilmerna kommer se ut: Det första man ser är Avril Lavigne som ser glad ut och presenterar sin karaktär (Hi, I´m Avril Lavigne and this is my Undead Priest), sedan får man se sekvenser hämtade ur spelet där hennes karaktär göra någonting roligt och häftigt. Efter det bjuder hon in tittaren till Azeroth för att spela med henne och träffa nya vänner. Hon frågar "What´s your game?" Andra reklamfilmer kommer vara med andra kända tjejer men de kommer ha samma struktur.
Såhär kommer affischerna och annonserna se ut:
Hemsidan ska redan från start vara klar med tool kit och filmer. Det som startar kampanjen blir reklamfilmerna i TV. De är våran viktigaste kanal för vårat budskap och det är här största delen av budgeten kommer hamna. Ungefär en vecka efter att reklamerna börjat visas på TV drar kampanjen igång i dagspress och veckotidningar samtidigt som affischer sätts upp utomhus i Sveriges större städer. Alla mindre aktiviteter såsom de på facebook och twitter dras igång precis efter att reklamfilmerna börjat visas.
- Reklamfilmer för TV och internet (youtube och hemsidan)
- Annonser i dagspress och veckotidningar
- Affischer som sätts upp i stora städer
- Tool kit för tävling på hemsidan
- Grupp på Facebook
- Demo-/trialskiva som ska följa med i veckotidning
- Banners (?)
De flesta av dessa har redan förklarats och motiverats i föregående blogginlägg men här följer en synopsis, ett exempel på hur reklamfilmerna kommer se ut: Det första man ser är Avril Lavigne som ser glad ut och presenterar sin karaktär (Hi, I´m Avril Lavigne and this is my Undead Priest), sedan får man se sekvenser hämtade ur spelet där hennes karaktär göra någonting roligt och häftigt. Efter det bjuder hon in tittaren till Azeroth för att spela med henne och träffa nya vänner. Hon frågar "What´s your game?" Andra reklamfilmer kommer vara med andra kända tjejer men de kommer ha samma struktur.
Såhär kommer affischerna och annonserna se ut:
Hemsidan ska redan från start vara klar med tool kit och filmer. Det som startar kampanjen blir reklamfilmerna i TV. De är våran viktigaste kanal för vårat budskap och det är här största delen av budgeten kommer hamna. Ungefär en vecka efter att reklamerna börjat visas på TV drar kampanjen igång i dagspress och veckotidningar samtidigt som affischer sätts upp utomhus i Sveriges större städer. Alla mindre aktiviteter såsom de på facebook och twitter dras igång precis efter att reklamfilmerna börjat visas.
Vi tror starkt på den här marknadsföringsplanen. Vi vet att tjejer är en potentiellt stor målgrupp för World of Warcraft, det är redan en ganska hög andel av dem som spelar utan att marknadsföringen ens har varit riktad mot dem. Fler tjejer betyder mer spelare, vilket i sin tur betyder mer pengar. När de ser reklamfilmerna kommer de först vara nyfikna på vad hon har att säga och vad hon gör reklam för, sedan bli intresserade av vad hon gör för något med sin karaktär och på slutet ska de känna att de är välkomna in i spelets värld. Sedan kommer de påminnas om budskapet varje gång de ser en annons eller affisch och förhoppningsvis kommer många engagera sig i tävlingen på hemsidan, som går ut på att spela in sin egen film. Som sedan röstas fram på sidan av folket och bästa reklamfilm vinner en dag med en av kändisarna.
onsdag 11 november 2009
XtremeBrandMakeOver steg 2
Ny vecka, ny uppgift. Den här gången skulle vi tänka på vårat budskap och välja kanaler för kampanjen samt beskriva hur budskapet sänds i kanalerna.
Förra veckan bestämde vi att vi skulle rikta marknadsföringen mot tjejer samt äldre människor, men vi har nu kommit fram till att vi enbart satsar på tjejer i åldrarna 12-30.
Budskapet vi vill nå ut till tjejerna med är att spelet är något för dem, att de kommer träffa nya vänner och få en trevlig upplevelse. De viktigaste argumenten för vårt budskap tycker vi är: Dina idoler spelar wow och tycker om det, och det kommer du också att göra. Du kommer få en trevlig upplevelse med dina vänner samtidigt som du träffar nya när ni är på spännande äventyr tillsammans. Det viktigaste är att de känner att det passar dem och inte enbart är gjort för killar.
Kanalerna vi har tänkt använda är: TV, banners, vecko/dagstidningar, Youtube, Facebook, Twitter samt den egna hemsidan.
Det vi kommer att satsa på allra mest är att göra reklamfilmer med kända tjejer som spelar World of Warcraft, en kändis per reklamfilm. I varje reklamfilm kommer man se en kändis som beskriver sin karaktär och hur hon spelar samt sekvenser hämtade ur spelet där man får se hennes karaktär göra någonting roligt och häftigt. I slutet av reklamen säger kändisen någonting i stil med "börja spela World of Warcraft med mig, ta med dig dina vänner och träffa nya i Azeroth." Azeroth är alltså planeten som spelet utspelar sig på. Reklamerna för wow som redan finns avslutas med att de frågar "what´s your game?", och den frasen tycker vi är bra så vi använder den i den här kampanjen också.
Utöver att sändas i TV kommer reklamfilmerna även läggas upp på youtube och på hemsidan. Banners läggs upp på relevanta sidor, på dem ser man en kändis och wow-loggan och de leder till filmerna på hemsidan. I facebook startar vi helt enkelt en grupp där vi kan sprida vårt budskap och låta medlemmarna diskutera wow.
I dagspressen tänker vi oss annonser med samma kändisar som i reklamfilmerna och snygga bilder på dem och spelet. När det gäller veckotidningar har vi dock tänkt oss mer än så. Vi väljer ut en eller flera relevanta veckotidningar som vi vet att vår målgrupp läser. Där köper vi annonsplats och låter en kändis (exempelvis Kate Beckinsale) berätta mer utförligt om spelet och hur bra det är. Till samma nummer ska det följa med en demo-/trialskiva, som låter läsarna testa spelet i 10 dagar eller liknande. Angående Twitter så tänker vi inte lägga så mycket krut på det, kändisarna från reklamfilmerna kan säga något i stil med "kolla den nya reklamen jag är med i!" och länka till filmen.
På hemsidan tänkte vi förutom reklamfilmerna och annan info om spelet även ha ett "tool kit", så att folk kan göra sina egna versioner av filmerna med sina egna karaktärer och vara med i en tävling. Det ska sedan vara enkelt att få över filmerna till youtube för att på så sätt få ännu mer genomslag.
Förra veckan bestämde vi att vi skulle rikta marknadsföringen mot tjejer samt äldre människor, men vi har nu kommit fram till att vi enbart satsar på tjejer i åldrarna 12-30.
Budskapet vi vill nå ut till tjejerna med är att spelet är något för dem, att de kommer träffa nya vänner och få en trevlig upplevelse. De viktigaste argumenten för vårt budskap tycker vi är: Dina idoler spelar wow och tycker om det, och det kommer du också att göra. Du kommer få en trevlig upplevelse med dina vänner samtidigt som du träffar nya när ni är på spännande äventyr tillsammans. Det viktigaste är att de känner att det passar dem och inte enbart är gjort för killar.
Kanalerna vi har tänkt använda är: TV, banners, vecko/dagstidningar, Youtube, Facebook, Twitter samt den egna hemsidan.
Det vi kommer att satsa på allra mest är att göra reklamfilmer med kända tjejer som spelar World of Warcraft, en kändis per reklamfilm. I varje reklamfilm kommer man se en kändis som beskriver sin karaktär och hur hon spelar samt sekvenser hämtade ur spelet där man får se hennes karaktär göra någonting roligt och häftigt. I slutet av reklamen säger kändisen någonting i stil med "börja spela World of Warcraft med mig, ta med dig dina vänner och träffa nya i Azeroth." Azeroth är alltså planeten som spelet utspelar sig på. Reklamerna för wow som redan finns avslutas med att de frågar "what´s your game?", och den frasen tycker vi är bra så vi använder den i den här kampanjen också.
Utöver att sändas i TV kommer reklamfilmerna även läggas upp på youtube och på hemsidan. Banners läggs upp på relevanta sidor, på dem ser man en kändis och wow-loggan och de leder till filmerna på hemsidan. I facebook startar vi helt enkelt en grupp där vi kan sprida vårt budskap och låta medlemmarna diskutera wow.
I dagspressen tänker vi oss annonser med samma kändisar som i reklamfilmerna och snygga bilder på dem och spelet. När det gäller veckotidningar har vi dock tänkt oss mer än så. Vi väljer ut en eller flera relevanta veckotidningar som vi vet att vår målgrupp läser. Där köper vi annonsplats och låter en kändis (exempelvis Kate Beckinsale) berätta mer utförligt om spelet och hur bra det är. Till samma nummer ska det följa med en demo-/trialskiva, som låter läsarna testa spelet i 10 dagar eller liknande. Angående Twitter så tänker vi inte lägga så mycket krut på det, kändisarna från reklamfilmerna kan säga något i stil med "kolla den nya reklamen jag är med i!" och länka till filmen.
På hemsidan tänkte vi förutom reklamfilmerna och annan info om spelet även ha ett "tool kit", så att folk kan göra sina egna versioner av filmerna med sina egna karaktärer och vara med i en tävling. Det ska sedan vara enkelt att få över filmerna till youtube för att på så sätt få ännu mer genomslag.
torsdag 5 november 2009
XtremeBrandMakeOver
Jag och Jonas har den här veckan jobbat med en ny uppgift i skolan.
Vi skulle ta ett varumärke eller företag vars profil vi anser är i behov av förändring och föreslå nya målgrupper och mål för deras marknadsföring. Vi valde att arbeta med Blizzards storsäljare World of Warcraft.
Deras marknadsföring vänder sig främst mot killar mellan 12-25 år.
Vi antar att att målet med marknadsföringen är att sälja ännu fler spel till den målgruppen, men vi tror att de skulle kunna tjäna ännu mer på att byta fokus, åtminstone ett tag.
Vi anser att de borde marknadsföra det mycket mer mot tjejer och äldre människor. All reklam de har gjort har varit med kända manliga skådespelare. Vi tycker att de skulle kunna göra samma sak med kvinnliga skådespelare och äldre skådespelare från båda kön, för att dra till sig mer folk och synas. I sin marknadsföring har World of Warcraft använt sig av bland andra William Shatner, Mr-T och Van Damme. Så vi tänkte att man kan locka med reklamfilmer med tex Gwyneth Paltrow, Kate Beckinsale och liknande där de beskriver vilken WoW-figur de spelar. Sedan tänkte vi att man kunde se alla intervjuer de ger i "tjejtidningar" som en möjlig kanal utöver de som redan används. Där skulle de kunna berätta om sina karaktärer eller något kul de gjort i spelet.
Samma metoder kan användas med de äldre: reklamfilmer med kändisar som de kan relatera till, synas i tidningar som de läser.
Vi vet att det redan är relativt hög andel tjejer som spelar World of Warcraft (vi har hört att 40% av spelarna är tjejer men det har vi inte fått bekräftat), och det utan att marknadsföringen är riktad mot dem. Tänk er då hur det skulle kunna vara om man tog tillvara på det och såg till att de blev ännu fler. Det nya kommunikationsmålet skulle alltså vara att få fler tjejer och äldre personer att känna att spelet är något för dem och ansluta sig till de redan befintliga spelarna.
Vi skulle ta ett varumärke eller företag vars profil vi anser är i behov av förändring och föreslå nya målgrupper och mål för deras marknadsföring. Vi valde att arbeta med Blizzards storsäljare World of Warcraft.
Deras marknadsföring vänder sig främst mot killar mellan 12-25 år.
Vi antar att att målet med marknadsföringen är att sälja ännu fler spel till den målgruppen, men vi tror att de skulle kunna tjäna ännu mer på att byta fokus, åtminstone ett tag.
Vi anser att de borde marknadsföra det mycket mer mot tjejer och äldre människor. All reklam de har gjort har varit med kända manliga skådespelare. Vi tycker att de skulle kunna göra samma sak med kvinnliga skådespelare och äldre skådespelare från båda kön, för att dra till sig mer folk och synas. I sin marknadsföring har World of Warcraft använt sig av bland andra William Shatner, Mr-T och Van Damme. Så vi tänkte att man kan locka med reklamfilmer med tex Gwyneth Paltrow, Kate Beckinsale och liknande där de beskriver vilken WoW-figur de spelar. Sedan tänkte vi att man kunde se alla intervjuer de ger i "tjejtidningar" som en möjlig kanal utöver de som redan används. Där skulle de kunna berätta om sina karaktärer eller något kul de gjort i spelet.
Samma metoder kan användas med de äldre: reklamfilmer med kändisar som de kan relatera till, synas i tidningar som de läser.
Vi vet att det redan är relativt hög andel tjejer som spelar World of Warcraft (vi har hört att 40% av spelarna är tjejer men det har vi inte fått bekräftat), och det utan att marknadsföringen är riktad mot dem. Tänk er då hur det skulle kunna vara om man tog tillvara på det och såg till att de blev ännu fler. Det nya kommunikationsmålet skulle alltså vara att få fler tjejer och äldre personer att känna att spelet är något för dem och ansluta sig till de redan befintliga spelarna.
torsdag 22 oktober 2009
Första kursen avslutad!
Det är nu lite mer än en vecka sedan första kursen i utbildningen Projektledning inriktning spel avslutades. Den kallades för Introduktion Spel och var väldigt bra. Med bra menar jag intressant, lärorik och rolig. Jag skulle kunna göra en lång lista på värdefulla saker jag har lärt mig men eftersom mitt mål med utbildningen är att kunna jobba med att designa spel på något sätt vågar jag påstå att dessa tre lärdomar är de viktigaste:
1. Den iterativa designprocessen: Går kortfattat ut på att man designar för att sedan testa och sedan utvärdera. Efter det går man tillbaka till omdesign för att sedan testa osv osv. En väldigt effektiv metod som uppmuntrar att man testar idéer snabbt för att sedan rätta till felen (eller helt enkelt förbättra i allmänhet). Man sparar mycket tid och antagligen pengar på att använda sig av detta och jag har verkligen tagit till mig det sättet att arbeta.
2. Det finns väldigt många områden där man kan använda sig av spel i olika syften. Med "think outside the box"-mentalitet kan man komma långt. När man lyckas göra ett spel om särskrivningar som folk faktiskt tycker om att spela samtidigt som dom förbättrar sina språkkunskaper (ofta utan att tänka på det) så inser man att det finns otroligt många möjligheter.
3. Vi har lärt oss ett språk med väldigt många ord som vi kan använda när vi pratar om spel. Det är viktigt när vi ska prata med varandra (och utomstående i framtiden) men kanske ännu viktigare är förståelsen för spel som det har gett oss. Jag menar alla glosor som t.ex system, emergens, core mechanics, konflikt osv.
Bonus! Jag vill även ha med en liten bubblare:
4. Roll and move suger. Detta visste jag väl egentligen redan även om jag inte har reflekterat över det direkt. Jag kommer aldrig göra ett spel där kärnmekaniken är att rulla en tärning!
1. Den iterativa designprocessen: Går kortfattat ut på att man designar för att sedan testa och sedan utvärdera. Efter det går man tillbaka till omdesign för att sedan testa osv osv. En väldigt effektiv metod som uppmuntrar att man testar idéer snabbt för att sedan rätta till felen (eller helt enkelt förbättra i allmänhet). Man sparar mycket tid och antagligen pengar på att använda sig av detta och jag har verkligen tagit till mig det sättet att arbeta.
2. Det finns väldigt många områden där man kan använda sig av spel i olika syften. Med "think outside the box"-mentalitet kan man komma långt. När man lyckas göra ett spel om särskrivningar som folk faktiskt tycker om att spela samtidigt som dom förbättrar sina språkkunskaper (ofta utan att tänka på det) så inser man att det finns otroligt många möjligheter.
3. Vi har lärt oss ett språk med väldigt många ord som vi kan använda när vi pratar om spel. Det är viktigt när vi ska prata med varandra (och utomstående i framtiden) men kanske ännu viktigare är förståelsen för spel som det har gett oss. Jag menar alla glosor som t.ex system, emergens, core mechanics, konflikt osv.
Bonus! Jag vill även ha med en liten bubblare:
4. Roll and move suger. Detta visste jag väl egentligen redan även om jag inte har reflekterat över det direkt. Jag kommer aldrig göra ett spel där kärnmekaniken är att rulla en tärning!
onsdag 23 september 2009
Pengarush i Ankeborg
Joakim von Anka har utlyst en tävling: "Den som först lyckas frakta 50 guldmynt från min fabrik till min pengabinge vinner en anställning som myntputsare." Detta är såklart inget du vill missa, och till din hjälp har du Ankeborgs invånare som du stöter på under spelets gång.
Spelet består av en kortlek med karaktärer och en spelplan med 5 rutor i en rad, där den första är fabriken följt av 3 tomma rutor och den sista är Joakims pengabinge.
Början av spelet: Alla ställer varsin pjäs på startrutan och alla får 15 mynt. Man bestämmer
slumpvis vem som är spelare 1, den till vänster om spelare 1 blir spelare 2 etc. Samtliga spelare drar en starthand på 3 kort.
Spelets gång:
Spelare 1 lägger ett kort eller passar, sedan är det spelare 2 som får chansen att göra något.
När alla spelare har lagt ett kort eller passat så flyttas alla spelarna fram ett steg. Om någon eller några hamnar i sista rutan (Joakims enorma pengabinge) så lämnar den spelaren de mynt den har på sig där och om det då innebär att någon har lämnat in minst 50 mynt totalt under spelets gång så har den spelaren vunnit.
Om flera spelare lyckas med detta under samma runda så vinner den som lämnat flest mynt. Om man hamnar där utan att lämna tillräckligt mycket för att vinna så noteras hur mycket man lämnar in och man hamnar på startrutan (fabriken) igen med 15 nya mynt.
Om ingen spelare vinner så börjar en ny runda. Alla drar varsitt kort och t.ex. om spelare 1 började förra rundan så ska spelare 2 börja denna.
Korten:
Kalle Anka - Välj ett av dessa alternativ; gå ett extra steg denna rundan eller tvinga en motståndare att gå tillbaka ett steg.
Knatte, Fnatte, Tjatte - De tar 2 mynt från varje motståndare och ger dem till dig.
Långben - Välj en motståndare, han/hon får inte gå denna rundan.
Björnligan - De stjäl alla mynt valfri spelare bär på. Han/hon kan välja att börja om på fabriken med 15 nya mynt.
Svarte Petter - Välj en av dina motståndare, han/hon flyttas tillbaka två steg.
Musse Pigg - Förhindrar att Björnligan tar dina mynt eller att Svarte Petter tvingar dig att flytta tillbaka. Kan spelas även om du redan spelat ett kort denna rundan.
Pluto - Välj en motståndare och ta ett kort på måfå ur den spelarens hand
Alexander Lukas - Kan endast spelas om en annan spelare har spelat Kalle-kortet denna rundan. Han/hon tappar 7 mynt och du hittar 7 mynt.
Oppfinnar Jocke - Kostar 5 mynt att använda, men han flyttar dig till vilken ruta du vill.
Spelet består av en kortlek med karaktärer och en spelplan med 5 rutor i en rad, där den första är fabriken följt av 3 tomma rutor och den sista är Joakims pengabinge.
Början av spelet: Alla ställer varsin pjäs på startrutan och alla får 15 mynt. Man bestämmer
slumpvis vem som är spelare 1, den till vänster om spelare 1 blir spelare 2 etc. Samtliga spelare drar en starthand på 3 kort.
Spelets gång:
Spelare 1 lägger ett kort eller passar, sedan är det spelare 2 som får chansen att göra något.
När alla spelare har lagt ett kort eller passat så flyttas alla spelarna fram ett steg. Om någon eller några hamnar i sista rutan (Joakims enorma pengabinge) så lämnar den spelaren de mynt den har på sig där och om det då innebär att någon har lämnat in minst 50 mynt totalt under spelets gång så har den spelaren vunnit.
Om flera spelare lyckas med detta under samma runda så vinner den som lämnat flest mynt. Om man hamnar där utan att lämna tillräckligt mycket för att vinna så noteras hur mycket man lämnar in och man hamnar på startrutan (fabriken) igen med 15 nya mynt.
Om ingen spelare vinner så börjar en ny runda. Alla drar varsitt kort och t.ex. om spelare 1 började förra rundan så ska spelare 2 börja denna.
Korten:
Kalle Anka - Välj ett av dessa alternativ; gå ett extra steg denna rundan eller tvinga en motståndare att gå tillbaka ett steg.
Knatte, Fnatte, Tjatte - De tar 2 mynt från varje motståndare och ger dem till dig.
Långben - Välj en motståndare, han/hon får inte gå denna rundan.
Björnligan - De stjäl alla mynt valfri spelare bär på. Han/hon kan välja att börja om på fabriken med 15 nya mynt.
Svarte Petter - Välj en av dina motståndare, han/hon flyttas tillbaka två steg.
Musse Pigg - Förhindrar att Björnligan tar dina mynt eller att Svarte Petter tvingar dig att flytta tillbaka. Kan spelas även om du redan spelat ett kort denna rundan.
Pluto - Välj en motståndare och ta ett kort på måfå ur den spelarens hand
Alexander Lukas - Kan endast spelas om en annan spelare har spelat Kalle-kortet denna rundan. Han/hon tappar 7 mynt och du hittar 7 mynt.
Oppfinnar Jocke - Kostar 5 mynt att använda, men han flyttar dig till vilken ruta du vill.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
